Buuus

Hmm.

"> Jag har väl för avsikt att paddla hemöver efter "examensdagen". Men jag
> har rummet till halva Juni iallafall.
> Hur länge jag stannar kvar här beror nog på var eller OM jag får nåt
> sommarjobb också..
>
> Men ja, vi hörs framåt onsdagen då Per!
>
> //AD

Hej!
om metoden funkar, och vi trivs med varandra ;-) så skulle jag gärna se
att exakt samma studie gjordes i området där Andreas ska jobba i Ryssland,
och i Käringbergets ekopark öster om Fredrika. Skulle dessutom vara en
perfekt intro till MSc-utbildning under 2 år!
Per"
-------------------------------------------

mitt exjobb heter:
"Att läsa brandspår i skogslandskapet: underlag för att efterlikna naturlandskapets branddynamik".

På/i mitt exjobb gör jag samma undersökning (söker efter brandljud/andra ovanjordiska brandspår samt borrar i myrar på jakt efter kolband som vittnar om tidigare bränder i området) men på ett område som haft stor skoglig påverkan, det har varit gruvor om metallframställning i området - Bergslagen - och därför borde det skilja lite i brandförekomsten/brandpåverkan mellan Sverige och Ryssland.

Sommarjobbet skulle alltså vara att jobba på ett område i Ryssland, Kolahalvön, med samma "skogstyp" som ett ställe här i Sverige. Samma latitud, hmm Longitud.. Nej! Latitud, typ runt 60°N.. Området har varit gränstrakt bra länge och har legat "för långt bort" för skogsbruket så där finns ingen eller minimal mänsklig påverkan. Det är ett sorts reservat också så man får itne gå där inne egentligen. Man måste ha ett speciellt tillstånd där att få vistas där.

Ska då isf läsa brandspår i skogslandskapet, söka efter brandljud på träd, borra lite i några myrar efter makrofossil i form av kol som ska kunna styrka att det faktiskt har brunnit där även om det inte finns några ovanjordiska spår av brand. Detta ska undersökas i tre olika "strata"; myrar i dalgång, myrar på sydberg samt myrar på nordberg. Enligt ASIO-modellen ska det skilja på de tre olika ställena..

Ett urklipp ur exjobbet beröttar om ASIO:

"2.2 Vad är naturlig branddynamik?

 

I den mänskligt opåverkade skogen där naturen fritt får bestämma kan man se mönster i hur eller var elden förekommer. Utifrån det mönstret har en modell som heter ASIO-modellen skapats (Angelstam, Rosenberg & Rülcker 1994). Bokstäverna står för brandfrekvensen i olika områdena; Aldrig, Sällan, Ibland samt Ofta.

 

Aldrig är de delar i skogen som är för blöta eller för otillgängliga för att brinna som tex myrar eller rasbranter. Nordsidorna på berg torkar i regel upp sämre och därför hör även de till ”Aldrig”. Andra områden som väldigt sällan brinner är små öar i sjöar och större delen av de fjällnära skogarna samt områden med kraftigt utvecklad örtvegetation. Förekomsten av surdrag och vattendrag i skogarna gör att det bildas som korridorer med fuktigare skog som sällan brinner. Dessa korridorer kan fungera som vandringsvägar eller reträttområden om något händer de omkringliggande skogarna.

 

Sällan är mark som sällan påverkas av brand, kanske en gång i seklet. Marken hör till ”fuktig”-klassen och har därför en undervegetation som brinner mindre lätt men jämfört med i A-klassen större andel av ris som kan brinna. Precis som i A-klassen så är vattendragens placering avgörande för var man finner S-marker. De ligger i närheten av dessa då gradienten är blöt – fuktig – frisk – torr. Men S kan även vara flacka större fuktiga trakter i skogarna. Något som gäller lite som en tumregel är att desto mer sällan/mindre ofta det brinner desto kraftigare blir bränderna. På de här fuktigare områdena hinner det skapas en hel del brännbart mellan bränderna jämfört med områden som kanske brinner vart 20:e år. När S brinner bildas ofta successionskogar som är lövrika och som med åren blir till en grandominerad skog.

 

Ibland är mark som brann/brinner ibland, kanske i medeltal en gång per sekel, och den största delen av den friska skogsmarken är I-klassad. Återigen är gradienten blöt – fuktig – frisk – torr. Givetvis finns det undantag i/från alla klasser. Tillexempel om den friska marken återfinnes i en nordsluttning, då faller det in i A-klassen. Vegetationen i skogen består utav blåbär/lingon-typ och de vanliga skogsmossorna. Brandintervallen i en I-skog är jämförbar med de omloppstider som skogsbruket använder sig utav idag. Vad som branden skapade då är vad dagens I-områden saknar som tex död ved i alla stadier av nedbrytning och det i tillräcklig utsträckning. Vidare saknas det grova träd, äldre lövträd i gran-/talldominerade bestånd. Lövbrännor och rent allmänt skogar av brandpåverkad karaktär är av förklarliga skäl ej heller särskilt vanliga, då det inte tillåts brinna i samma utsträckning nu när skogen har ett ekonomiskt värde. Den naturliga successionen i ett I-bestånd är att efter branden kommer pionjärträden och tar mark tills granen hunnit i fatt dem. Då kanske det brinner igen och granen trycks undan igen. Kommer det ingen brand förblir det ett grandominerat bestånd.

 

Ofta är den mark som brinner/brann ofta, kanske två gånger per sekel, och består av torr skogsmark. Dominerande och avslöjande för denna klass är renlaven på marken och annan vegetation som lätt torkar som tex lingon- och kråkbärsris samt ljung är vanligt förekommande på O-områden. Tallhedar är ett bra exempel på den här typen av mark, flacka sedimentmarker som inte har några naturliga hinder för brandens spridning. Då det är främst tall som växer på de tidigare nämnda markerna så är tall det dominerande trädslaget, speciellt eftersom tallen har anpassat sig till brand med bla barkens tjocklek och att placera grönkronan högt upp från branden på marken.

 

Då markerna inte kan producera så stor tillväxt så blir bränderna inte så intensiva som på andra marker, men det är inte utan bränsle, det är en fullskiktat skog i den naturliga skogen; gamla, grova träd, medelålders träd, unga träd, stående döda träd samt döda liggande träd."

Spännande måste jag säga att det är. Alla eventuella utgifter blir tydligen betalda =D

Nåväl. Vi får se hur det far som.



Peace out!

Rektorn på min skola frågade mig idag onsdag om jag ville/kunde skriva ett tal för avslutningnen 4 juni.

Jag lämnade det lite öppet, vet ju som inte om jag har nåt att komma med..

Jag brukar få idéer när jag åker tåg eller buss. Och nu då jag ska ned till Grisfesten i Alnarp, Skåne, så blir det lite tågåkning. Så jag ska ta med mig ett block ifall jag kommer på nåt.

Ner imorgon, tillbaka på söndag. Hoppas det blir kul (=

Sen ska jag nog lämna in telefon åxå. Så jag kanske blir utan telefon ett tag. Det visade sig att jag inte har nån laddare till den nämligen..

Vidare blev jag även sugen på lite "vildmarksliv" Hade vart kul att åka ut med tält å göra bort fältarbetet.. Att bli avsläppt i skogen, leva för sig själv i ett par dagar för att sen bli upphämtat på en viss plats en viss tid. lite som Bear Grylls gör (=

Aja

¨Simma lugnt!

Pip och tut!
Det här är Träsleven som signar ut (=

I den kalla klara vårnatten sjunger en trast sin klara sång,

i en vindstilla solnedgång visar en skymningsblank vattenyta upp ett färgsprakande skådespel.

Det här är våren, ett förtecken om den kommande sommaren.

Om våren är såhär ljuvlig och vacker,

Jag tror jag måste rulla in mig i såndär bubbelplast som smäller om man klämmer på dem. För jag vill inte riskera att vakna upp ur den här drömmen.

ja visst gör det ont när knoppar brista.. Varför skulle annars våren tveka?

Jag hörde en gång om en droppe som försökte hålla sig fast i ett blad, han ville inte falla. Men då koom han på att han hade ju inga händer. Så han föll. Men klarade sig bra.