Haiku-försök
En ballong brister
Blå ögon blir till röda
Dumma kaktusar
Blå ögon blir till röda
Dumma kaktusar
Ångermanlänningen enligt Sven-Ivar Gustaf Fröding
Ångermanland
Ångermanlänningen är, såsom den norrländska allmogen i allmänhet, en oförderfvad naturens son, med reslig och vacker kroppsbildning, fallen för ordning och snygghet, villig, höflig och, efter mångas försäkran, som närmare lärt känna honom äfven trofast och pålitlig till lynnet.
Han är långsam i sina rörelser och vändningar och man ser honom aldrig ha brådtom.
Denna tröghet gör, att han blott med föga håg företager sig något, som ej direkt gagnar eller behagar honom, och endast med motvilja sysselsätter sig med sådant, som bryter hans dagliga vanor, vid hvilka han synes stark fästad.
Ångermanlänningen är, såsom den norrländska allmogen i allmänhet, en oförderfvad naturens son, med reslig och vacker kroppsbildning, fallen för ordning och snygghet, villig, höflig och, efter mångas försäkran, som närmare lärt känna honom äfven trofast och pålitlig till lynnet.
Han är långsam i sina rörelser och vändningar och man ser honom aldrig ha brådtom.
Denna tröghet gör, att han blott med föga håg företager sig något, som ej direkt gagnar eller behagar honom, och endast med motvilja sysselsätter sig med sådant, som bryter hans dagliga vanor, vid hvilka han synes stark fästad.
Nu är det fest
Jag vill ha korv =P
Hunden Vs Katten
HUNDENS DAGBOK:
07:00 Tjohoo, en promenad. Det är det bästa som finns!
08:00 Tjohoo, hundmat. Det är det bästa som finns!
09:00 Tjohoo, ungarna är uppe. Det är det bästa som finns!
12:00 Tjohoo, leka i trädgården. Det är det bästa som finns!
14:00 Tjohoo, åka bil. Det är det bästa som finns!
15:00 Tjohoo, ungarna kommer hem. Det är det bästa som finns!
16:00 Tjohoo, leka med en boll. Det är det bästa som finns!
17:00 Tjohoo, matte och husse kommer hem. Det är det bästa som finns!
18:00 Tjohoo, hundmat. Det är det bästa som finns!
20:00 Tjohoo, bli kliad i magen på soffan. Det är det bästa som finns!
22:00 Tjohoo, sova i mattes och husses säng. Det är det bästa som finns!
08:00 Tjohoo, hundmat. Det är det bästa som finns!
09:00 Tjohoo, ungarna är uppe. Det är det bästa som finns!
12:00 Tjohoo, leka i trädgården. Det är det bästa som finns!
14:00 Tjohoo, åka bil. Det är det bästa som finns!
15:00 Tjohoo, ungarna kommer hem. Det är det bästa som finns!
16:00 Tjohoo, leka med en boll. Det är det bästa som finns!
17:00 Tjohoo, matte och husse kommer hem. Det är det bästa som finns!
18:00 Tjohoo, hundmat. Det är det bästa som finns!
20:00 Tjohoo, bli kliad i magen på soffan. Det är det bästa som finns!
22:00 Tjohoo, sova i mattes och husses säng. Det är det bästa som finns!
KATTENS DAGBOK:
783:e dagen i fångenskap...Mina kidnappare fortsätter att tortera mig med bisarra dinglande saker.
De frossar i färskt kött medan jag tvingas leva på torrfoder ochslemmig burkmat.
Det enda som håller mig i gång är hoppet att jag en dag ska lyckasrymma, och den milda tillfredsställelse jag får av att klösa påmöblerna.
I morgon ska jag eventuellt äta ännu en krukväxt. Idag misslyckades jag än en gång med att döda mina kidnappare genomatt försöka fälla dem med min kropp. Jag borde kanske försöka vidtoppen av trapporna.I ett försök att sätta mina förtryckare ur balans, framtvingade jagen hårboll i deras favorit fåtölj.
Kom ihåg: lägg en på deras säng.
Fångade en mus som jag bet huvudet av. Lade den huvudlösa kroppen viddörren som ett tecken till mina kidnappare om vad jag är kapabeltill, så att de ska gå runt i ständig skräck. Bemötandet jag fick var en massa klappar, kramar och gullande om vilken duktig kissemiss jag är.
Saker och ting går inte som planerat.
På kvällen dök deras kumpaner upp för någon sort sammankomst. Jag blev placerad i isolering under mötet, men jag kunde känna doften avderas mat och höra brottstycken från deras kriminella planer.Tydligen var jag inlåst på grund av min kraftfulla förmåga att framkalla något de refererade till som "allergi".
Jag måste komma underfund med vad detta är så att jag kan använda det till min fördel.
De andra internerna smörar för vår fångvaktare och jag vågar inte anförtro mig till någon av dem inför risken att någon tjallar.
Hunden släpps regelbundet ur sina bojor men återvänder frivilligt.
Fågeln däremot ger intryck av att vara en informatör. Han pratar med våra kidnappare regelbundet, och jag är övertygad om att han rapporterar vartenda steg jag tar. Tack vare sin placering i metallrummet är han för tillfället i säkerhet.
Men jag kan vänta.
Det är bara en tidsfråga innan mina planer slår i verket...