Otur
Jag har just fått ert upphetsade brev angående min räkning till er, där ni påstår att ni kunde förorsaka problem för mig eftersom ni tyckte att räkningen skulle ha betalts för länge sedan och att ni inte kunde förstå varför detta inte blivit gjort.
När ni talar om problem, låt mig få upplysa er lite.
År 1907 köpte jag ett sågverk på amortering, år 1908 en oxkärra och timmervagn, två hästar, en bössa, en traktor, en coltrevolver och ett par dräktiga svin.
År 1909 brann sågen och lämnade inte ett förbannat dugg efter sig, utom en stor rykande hög med aska.
År 1910 dog en av hästarna, och den andra lånade jag ut till en oäkting, som lät den svälta ihjäl. Samma år dog min far, och min bror hängde dom för häststöld. En rallare gjorde dessutom min dotter på smällen och jag var tvungen att betala en doktor 440 kr för att hindra att bastarden blev min släkting.
År 1911 fick en av mina pojkar påssjuka som gick ner på honom och han blev tvungen att kastreras för att rädda livet. En dag for jag ut och fiskade och jag förlorade den största gädda jag någonsin sett, och två av mina pojkar drunknade på kuppen. Ingen av dem var den som var kastrerad.
År 1912 stack min fru med en neger, men hon lämnade ett par svarta tvillingar som souvenir, så jag gifte mig med pigan för att hålla kostnaderna nere. Hon var en kall potatis och jag hade problem med att tillfredsställa henne, så jag gick till doktorn igen. Han rådde mig att skapa spänning när det började bli dags för henne att komma, så jag tog bössan med mig i sängen och när jag tyckte att tiden var mogen så stack jag ut bössan genom fönstret och tryckte av. Nå, för att göra en lång historia kort: Min fru sket i sängen, jag själv blev avbruten och den bästa ko jag någonsin har haft ramlade död ner med ett skott i pannan.
År 1915 brann resten av mina byggnader ner till grunden, och jag började att dricka. Jag upphörde inte med den vanan förrän jag inte hade annat kvar än en vattentät klocka och njurproblem. En tid gjorde jag inte annat än drog upp min klocka, och sprang och pissade.
Året därpå tog jag mitt förnuft till fånga, och beslöt att göra ett nytt försök. Så jag köpte en självbindare, en tröska och en gödselspridare, men en cyklon drog förbi och blåste iväg alltihop till nästa socken. Min nya fru slog sig ihop med en gårdfarihandlare, min son torkade sig i arslet med en majskolv som var indränkt med råttgift, och någon bastard sköt testiklarna av min pristjur.
Nu är jag så fattig att om det kostade att skita, så skulle jag vara tvungen att spy istället. Att försöka få ut pengar av mig vore som att försöka stoppa upp smör i ändan på en vildkatt med en strumpsticka.
Och nu säger ni att ni kan förorsaka problem för mig. Det enda jag kan säga, mina herrar, är att ni är hjärtligt välkomna att försöka.
Med vänlig hälsning - Axel Persson.
TS9251 - HT09 Skogsbränslekunskap
Jag måste lära mig att hålla det kort )=!
"Uppgift 1 b Personlig presentation (klar senast 11/9)
Steg två i uppgift 1 går ut på att du skall lägga upp ett diskussionsinlägg på Blackboard, i
mappen ”Uppgift 1”. Inlägget skall innehålla följande:
- Din bakgrund, utbildning, erfarenhet, m.m.
- Din relation till skogen och energin
- Vad vill du få ut av kursen?"
Mitt svar:
Tjo! Jag heter Anders Dahlberg och kommer från Örnsköldsvik.
Jag läste "Elprogrammet inriktning Elektronik" på gymnasiet. När jag gick ur gymnasiet så vart det komvux för att läsa upp betyget så jag kunde bli jägmästare. Det gick ju sådär med den idén. Av diverse anledningar så gick det inte sådär superbra där riktigt och jag blev arbetslös. Jag fick möjlighet att gå nåt som hette interpraktik; man fick söka praktik i vilket land som helst i hela världen och jobba med vad helst man så behagade. Man hade inget uttalat mål men jag hade fortfarande Jägmästartanken kvar i huvudet och tänkte att med fem månaders praktik i skogsvårdande syfte borde ligga bra till grund när jag skulle söka dit. Ja det sket sig det där åxå. Jag hade hittat jobb, men mer som djurvårdare på ett ställe i Perth, Australien. Det sket sig i att papperhanteringen tog en sjujävla tid. För två av fem som skulle till Australien tog det fem veckor. När det hade gått 25 veckor var det inte klart för mig.
Då ungefär ringde Proffspoolen som ville ge mig jobb i en månad. Jag tackade nej.. Öhm, jag går nog in för djupt här.. Jag tackade ja andra gången iallafall, då fick jag tre månader som blev till nio månader, då som elektronikmontör åt ett företag som tillverkar sjukhusmedicinsk utrustning (Sanmina) men fick även tre underbara månader på Hägglunds där de tillverkar Stridsfordon 90 och ett par olika bandvagnar. När det tog slut hamnade jag i en såndär arbetsmarknadspolitisk åtgärd igen. Då skulle jag hitta jobb åt mig själv. Jobb eller en utbildning. Jägmästaregrejjen hade jag nästan släppt.
Då fick jag veta att det fanns en "kusin" som hette Skogsmästare. Samma utbildning men man behövde inte ha lika äckligt höga betyg och jag behövde inte ha läst nån kemi alls. För att kunna gå det behövde jag gå ett "Skogligt Basår". Det läste jag i Värnamo. Där lästes det olika kurser för att öka upp den skogliga medvetenheten på oss gröngölingar, vi hade mycket praktik också som gav en möjlighet att pröva på olika saker/områden inom skogsbruket. Där i Värnamo fick jag även en chans att fara på praktik i Tyskland i nio veckor.
Jag och tre grabbar till tog chansen och det är nåt jag verkligen _inte_ ångrar! Det var en mkt givande tid som lärde mig mycket om skogsbruket i Tyskland men kanske mest om Harz-området då skolan vi höll till på låg i Münchehof, en sömnig pittoresk liten by ett gäng mil söder om Hannover. Jag fick där en annan tanke om helstam, ja man kan kalla det en annan acceptans för "helstamsmetoden" eller vad man ska kalla det. Ha en förman som bestämmer vars det ska kapas, en arbetare som fäller trädet och sen att de har en lunnare som via stickvägar drar ut dem helstam till bilväg där det upparbetas.
Så kom den dagen jag började på Skogsmästarskolan i Skinnskatteberg, Västmanland. Det var hösten 2007, nu läser jag tredje året och då jag inte fann någon kurs i Skinnskatteberg intressant så valde jag att lägga tredje året i Umeå.
Här läser jag ett gång kurser som tex just nu Naturvårdsinriktad skogsbruk och sen Skogshistoria. Läser även just nu också en distanskurs från Umeå universitet om 1000 år av Norrlands historia.
Jag har alltid gillat att vara i skogen, min Far har en liten skogsgård på 60 ha fem mil innanför Ö-vik. Där var jag mycket som barn - givetvis även nu som äldre också - och skapade mig ett stadigt intresse för djur och natur. Den första bok jag läste var "Vad jag finner på åker och äng" när jag var fem år. Den följdes av ett gäng olika böcker och alla ökade på mitt intresse. Fiske var ett stort intresse förut men jag tycks få mindre tid för det ju äldre man blir. Jag har ett jaktintresse också och jagar då främst älg på hösten (men får jag tid släpper jag gärna brorsans Norrbottenspets Seppo), toppfågel på vintern och bäver på våren.
Min relation till skogen är alltså av godo och är ett stort intresse. Min relation till GROT - och annan form att plocka ut skogsbränsle ur skogen - är en ökande nyfikenhet. Det är ett ämne som växer sig starkare igen efter att ha legat lågt ett par decennium.
Den här kursen tror jag kommer att räta ut mina frågetecken och ge mig en lärdom som jag kan använda mig av när jag - förhoppningsvis - får jobb i framtiden.
Det är - återigen - en expanderande del av skogsbruket. Ibland är skogsbruket lite segt att implementera nya idéer. Tankar om hur skog skall skötas "ärvs" inom familjen, en sån här kurs kan hjälpa till att saker sköts på rätt sätt i framtiden.
//Anders Dahlberg
"Uppgift 1 b Personlig presentation (klar senast 11/9)
Steg två i uppgift 1 går ut på att du skall lägga upp ett diskussionsinlägg på Blackboard, i
mappen ”Uppgift 1”. Inlägget skall innehålla följande:
- Din bakgrund, utbildning, erfarenhet, m.m.
- Din relation till skogen och energin
- Vad vill du få ut av kursen?"
Mitt svar:
Tjo! Jag heter Anders Dahlberg och kommer från Örnsköldsvik.
Jag läste "Elprogrammet inriktning Elektronik" på gymnasiet. När jag gick ur gymnasiet så vart det komvux för att läsa upp betyget så jag kunde bli jägmästare. Det gick ju sådär med den idén. Av diverse anledningar så gick det inte sådär superbra där riktigt och jag blev arbetslös. Jag fick möjlighet att gå nåt som hette interpraktik; man fick söka praktik i vilket land som helst i hela världen och jobba med vad helst man så behagade. Man hade inget uttalat mål men jag hade fortfarande Jägmästartanken kvar i huvudet och tänkte att med fem månaders praktik i skogsvårdande syfte borde ligga bra till grund när jag skulle söka dit. Ja det sket sig det där åxå. Jag hade hittat jobb, men mer som djurvårdare på ett ställe i Perth, Australien. Det sket sig i att papperhanteringen tog en sjujävla tid. För två av fem som skulle till Australien tog det fem veckor. När det hade gått 25 veckor var det inte klart för mig.
Då ungefär ringde Proffspoolen som ville ge mig jobb i en månad. Jag tackade nej.. Öhm, jag går nog in för djupt här.. Jag tackade ja andra gången iallafall, då fick jag tre månader som blev till nio månader, då som elektronikmontör åt ett företag som tillverkar sjukhusmedicinsk utrustning (Sanmina) men fick även tre underbara månader på Hägglunds där de tillverkar Stridsfordon 90 och ett par olika bandvagnar. När det tog slut hamnade jag i en såndär arbetsmarknadspolitisk åtgärd igen. Då skulle jag hitta jobb åt mig själv. Jobb eller en utbildning. Jägmästaregrejjen hade jag nästan släppt.
Då fick jag veta att det fanns en "kusin" som hette Skogsmästare. Samma utbildning men man behövde inte ha lika äckligt höga betyg och jag behövde inte ha läst nån kemi alls. För att kunna gå det behövde jag gå ett "Skogligt Basår". Det läste jag i Värnamo. Där lästes det olika kurser för att öka upp den skogliga medvetenheten på oss gröngölingar, vi hade mycket praktik också som gav en möjlighet att pröva på olika saker/områden inom skogsbruket. Där i Värnamo fick jag även en chans att fara på praktik i Tyskland i nio veckor.
Jag och tre grabbar till tog chansen och det är nåt jag verkligen _inte_ ångrar! Det var en mkt givande tid som lärde mig mycket om skogsbruket i Tyskland men kanske mest om Harz-området då skolan vi höll till på låg i Münchehof, en sömnig pittoresk liten by ett gäng mil söder om Hannover. Jag fick där en annan tanke om helstam, ja man kan kalla det en annan acceptans för "helstamsmetoden" eller vad man ska kalla det. Ha en förman som bestämmer vars det ska kapas, en arbetare som fäller trädet och sen att de har en lunnare som via stickvägar drar ut dem helstam till bilväg där det upparbetas.
Så kom den dagen jag började på Skogsmästarskolan i Skinnskatteberg, Västmanland. Det var hösten 2007, nu läser jag tredje året och då jag inte fann någon kurs i Skinnskatteberg intressant så valde jag att lägga tredje året i Umeå.
Här läser jag ett gång kurser som tex just nu Naturvårdsinriktad skogsbruk och sen Skogshistoria. Läser även just nu också en distanskurs från Umeå universitet om 1000 år av Norrlands historia.
Jag har alltid gillat att vara i skogen, min Far har en liten skogsgård på 60 ha fem mil innanför Ö-vik. Där var jag mycket som barn - givetvis även nu som äldre också - och skapade mig ett stadigt intresse för djur och natur. Den första bok jag läste var "Vad jag finner på åker och äng" när jag var fem år. Den följdes av ett gäng olika böcker och alla ökade på mitt intresse. Fiske var ett stort intresse förut men jag tycks få mindre tid för det ju äldre man blir. Jag har ett jaktintresse också och jagar då främst älg på hösten (men får jag tid släpper jag gärna brorsans Norrbottenspets Seppo), toppfågel på vintern och bäver på våren.
Min relation till skogen är alltså av godo och är ett stort intresse. Min relation till GROT - och annan form att plocka ut skogsbränsle ur skogen - är en ökande nyfikenhet. Det är ett ämne som växer sig starkare igen efter att ha legat lågt ett par decennium.
Den här kursen tror jag kommer att räta ut mina frågetecken och ge mig en lärdom som jag kan använda mig av när jag - förhoppningsvis - får jobb i framtiden.
Det är - återigen - en expanderande del av skogsbruket. Ibland är skogsbruket lite segt att implementera nya idéer. Tankar om hur skog skall skötas "ärvs" inom familjen, en sån här kurs kan hjälpa till att saker sköts på rätt sätt i framtiden.
//Anders Dahlberg