Buuus

Anders Dahlberg var fundersam, kunde man verkligen blanda honung och Lime i en halstablett och få ut ett lyckat resultat som smakade gott och var snällt mot halsen? Svaret var ja. Men med en viss reservering. Nämligen att man - lite ironiskt nog - inte sätter halstabletten i halsen. Hmm.

• • Helena Helgesson Var på julmarknad får något år sen och då fanns det en biodlare som sålde alla möjliga blandningar, honung med polkagris eller lakrits rekomenderas inte. Vad jag funderar på är hur polkagrisbina ser ut? Är dom randiga månn tro?

• • Anders Dahlberg Hmm. Honung med polkagris och lakrits? Lät som öhm, en massive-toungue-destroyer. Bra fråga, men hur ser lakritsbina ut som? Hmm. Ja de är nog svarta. Polkagrisbina? Hmm, det är faktiskt så att drottningarna smakar mint. På vissa marknader sålde man förut polkagrisbidrottningar som halstabletter. Det är på det viset de blev rätt sällsynta

• • Helena Helgesson Då kanske det är så att biodlaren har börjat föda upp just polkagrisbin då :P

• • Anders Dahlberg Japp! I regel en gammal man, bitter på livet och utan småbarn. För småbarn gillar ju godis. största faran för en polkagrisbiodlare har alltid varit påskkärringarna som knackat på hos bina. Numera är de där Halloween-ungarna också ett stort hot. Bus eller godis säger de och när bina inte öppnar (det är ju ändå november) så trashar de plejset! *tjejskrik*

Tog mig friheten att i grinigheten krydda upp Karin Boyes "ja visst gör det ont"

Håll till godo:

Ja visst fan gör det ont när knoppjävlar brister.
Varför i glödheta helvette skulle annars den jävla våren tveka?
Varför skulle all vår jävulskt heta längtan  
bindas i det frusna satans bitterbleka?
Höljet var ju för helvette knoppen hela vintern.
Vad är det för jävla nytt, som tär och spränger?
Ja visst gör det ont när knoppjävlar brister,
ont för det fanskap som växer
                              och det helvette som stänger.
Ja men satan, nog är det fan svårt när droppjävlar faller.
Skälvande av helvetisk ängslan tungt de hänger,
klamrar sig vid kvistjäveln, sväller, glider  -
tyngden drar dem likt förbannat neråt, hur fan de än klänger.
Jävligt svårt att vara oviss, rädd och förjävulskt delad,
förbannat jävla svårt att känna djupet dra och kalla,
ändå likt förbannat sitta kvar och bara darra  -
svårt att vilja stanna (för helvette)
                              och vilja falla (för fan).

Då, när det är värst och inget helvette hjälper,
Brister som i nåt satans jubel trädets fucking knoppjävlar.
Då, när ingen jävla rädsla längre håller,
faller i ett satans glitter kvistens förbannade droppjävlar
glömmer att de skrämdes av det nya helvettet
glömmer att de ängslades för den jävla färden  -
känner en sekundjävel sin största trygghet,
vilar i den satans tillit
                              som skapar den här förbannade jävla världen.