Buuus

Tung andning som upphör.

En ung människas hand mot en åldrad sträv kind.

En kropp som aldrig mer blir varm.

Det var en gång en bortglömd kavaj som hängde på en krok.
Varje gång någon kom gående så sträckte den lite på ärmarna för att vara extra fin.

Men den förblev bortglömd.

En dag knackade en snöflinga på fönstret, han ville komma in för han tyckte det var så kallt ute.

Han såg att det lyste i mitt fönster när han föll ner från himlen, så han yrde upp igen, han ville inte lägga sig utanför dörren, inte nog med att det skulle bli kallt, folk skulle ju trampa på honom också.

Så jag öppnade fönstet, han klev in på fönsterbrädet, halkade, föll ned på elementet, smälte och dog )=

Anders Dahlberg

CV

Mitt mål

 

Att få ökade och bestående erfarenheter inom skogsindustrin och goda minnen på vägen.

 

Det här är jag

 

Jag är en lugn, glad och positiv kille på 27 år som försöker se något positivt i motgångar, fick i scouterna lära mig att ”En god Scout möter svårigheter med gott humör”, tålamod har jag gott om, något som jag brukar säga beror på att vi hade en Commodore 64 med bandstation när jag var liten och inte ett Nintendo 8-bitars. Skillnaden mellan dem är att den ena laddar in spelen blixtsnabbt när den andra kan ta över tio minuter på sig. Jag gillar att skämta med folk och på så vis få dem gladare utan att för den skull vara konstant oallvarlig. Mina intressen är bl.a. jakt, foto och friluftsliv.

Arbetslivserfarenhet:

Jag har genom praktiken på det skogliga basåret jobbat med bla:

Holmen Skog (Bredbyn) – planering av upplägg, maskinvägar och basvägar när Eon breddade sina ledningar 2007

Örnskog – motormanuell röjning.

VMF Nord – Virkesmätning på lastbil, främst provtravsmätning.

Min Far har en skogsfastighet där jag gjort alla steg inom skogsbruket.

Sen har jag även jobbat inom sådant som inte är skogsrelaterat:

AQ Elkraft – Bl.a. tillverkat elskåp åt Mac Gregors fartygs- och hamnkranar.

Sanmina-SCI – Kretskortsmontör

Hägglunds – Diverse elartiklar till bandvagnar och stridsfordon.

Utbildning

 

2007 - 2010 Skogsmästare. Skinnskatteberg. Färdig Skogsmästare juni 2010.

2006 - 2007 Skogligt Basår. Stora Segerstad och värnamo naturbruksgymnasium i Värnamo.

1998 - 2001 Elprogrammet inriktning Elektronik på Parkskolan i Örnsköldsvik.

 

Språkkunskaper

 

Svenska – flytande

Engelska – flytande

Tyska – grundläggande kunskaper

 

Datakunskaper

 

Goda kunskaper i Word och Excel

Grundläggande kunskaper i ArcMap och ArcGIS.

 

Körkort

 

B-körkort

 

Referenser

 

Lämnas gärna på begäran.

Det var en gång en liten prinspojke. Det här var på den tiden när prinsar var vanliga. Den här prinsen levde sitt liv lyckligt med sin pappa Kungen och mamma Drottningen. Prinsen hade ett lättsamt liv, inte i lyx men heller ej i fattigdom. De bodde i Lilla Landet Lagom. Där hette kungen påpassligt nog Lage XL.

 

 

Kung Lage var en omtyckt regent som valde att vända andra kinden till. Han ville inte gärna stöta sig med befolkningen utan gillade att vara lite ”du” med sina undersåtar.  Men det fanns tillfällen då Lage XL påminde sin befolkning om han var kung i landet t.ex. när han höll på förlora i diskussioner med oliktänkande eller när han var på puben, hade slut på pengar och ville ha mer öl.

 

 

Prinspojken hette även han Lage. Han skulle bli den nya regenten; Kung Lage XXL.

 

 

Så det Lilla Landet Lagom var ett fint litet land där folk mådde bra och barnen var glada, folket var lyckligt, fåglarna kvittrade ljuvliga toner, molnen var lite extra fluffiga och korna åt och bajsade som aldrig förr. Lilla Landet lagom var sannerligen ett paradis.

 

 

Åren gick och plötsligt var Prinspojken Lage en ung charmerande prins med svällande muskler och välsansad mustasch. Det började bli dags för Prins Lage att finna sig en prinsessa.

 

 

En mörk regnig natt när folket låg och sov kom en hemsk varelse in i Lilla Landet Lagom. Den hade färdats långt och bakom sig lämnade den enbart missnöje och misär. På sin väg genom länder fick den olika namn och ett av dem var Lågkonjunktur.

 

 

Tokskallarna i landet började be till någon Gudrun i himlen. De visste inte vem den där Gudrun var. Det var någon som kände någon som kände någon, som hört av någon som inte kände någon alls men hade lyssnat över axeln på någon som sade att när de var små hade en jättestressad fantasilös pappa som var tvungen att bädda ner barnen så han fick titta på en fotbollsmatch i fred berättat en godnattsaga om någon Gudrun för dem. Någonting om någon Gudrun och den helige Anders på den högra sidan.

 

 

Hur som helst så var folk chockade, barnen grät, fåglarna höll näbben och korna visste inte om de skulle äta eller bajsa. Det var ju inte en jäkel som visste vad fanken Lågkonjunktur var. Vad betydde det? Hur skulle det gå med Lilla Landet Lagom?

 

 

Folk blev arbetslösa trots att nästan allihop var bönder. Den sluge statsekonomen Torgny som alltid varit missnöjd med Kung Lages styre såg nu sin chans och försnillade pengar så konungen fick två val: Antingen skulle hela landet gå i konkurs och konungen skulle hållas ansvarig för folkets lidande eller så skulle konungen, drottningen och prinsen gå i landsflykt och Torgny skulle med sina försnillade pengar styra upp landet igen.

 

 

Kung Lage valde efter noga omtanke att gå i landsflykt. De packade ihop sina grejer i en kärra och lämnade sitt land.

 

 

Kung Torgny fick dock vad han förtjänade. Hans statsekonom gjorde revolt, satte kung Torgny i fängelse. Sen tog näste regent - Kung Äggskalle med pepparkornsögonen - tog över Lilla Landet Lagom och körde ned det i botten. Det blev ett land där de rika blev rikare och de fattiga blev fattigare.

 

 

Kung Äggskalle med pepparkornsögonen tyckte det blev så dyrt med alla krossade glas på sitt stora slott så han genomförde till slut en massa skattesänkningar för att de vanliga människorna skulle få det bättre, men det var för sent. Klyftan var för stor mellan de rika och de fattiga.

 

 

Kung Lage, drottningen och Prinsen virrade genom länderna på jakt efter sin plats på jorden. Kungen fick en sjukdom och gick bort inom kort, drottningen blev knäpp och rakade bort sitt hår i en frisörsalong, hon blev knäpp och gick bort även hon.

 

 

Prins Lages liv förändrades totalt, men har var trots allt en prins. Han påbörjade sitt sökande efter en prinsessa. Dagarna blev till veckor. Veckorna blev till månader som blev till år.

 

 

Så hittade slutligen Prins Lage sin Prinsessa. Livet som Prins Lage var åter lyckligt och solen lyste lite extra på de lyckliga tu.

 

 

Då när dagen för bröllopet kom så sken solen ännu lite mer, barnen var glada, folket var lyckligt, fåglarna kvittrade ljuvliga toner, molnen var lite extra fluffiga och korna åt och bajsade som aldrig förr.

 

 

Men de hann aldrig gifta sig. En religiös fanatiker släckte prinsessans livslåga, prinsen försökte desperat bringa henne åter till livet men alla försök var resultatslösa.

 

 

Prinsen blev förskräckt och tillslut helt knäpp, han flyttade upp i ett torn i ett slott där han försökte locka till sig prinsessor genom att snurra på spinnrockar, äta förgiftade äpplen och sova länge. Men även dessa försök var resultatslösa.

 

 

Utanför tornet levde landet han nu bodde i upp igen och precis som i hans barndoms dagar mådde folket bra och barnen var glada, folket var lyckligt, fåglarna kvittrade ljuvliga toner, molnen var lite extra fluffiga och korna åt och bajsade som aldrig förr.

 

 

Men hur glada de än var hjälpte det inte prinsen, han var så deprimerad.

 

 

Prins Lage dog efter en överdos av förgiftade äpplen i sitt torn; ensam, gammal och bitter på livet.

 

Äntligen har det snart gått tre månader!

Äntligen ska jag snart börja kunna använda min vänsterarm igen fullt ut (=

Nyckelbenet har inte läkt jättesnyggt direkt. Har en knöl som jag hoppas inte ska vara ivägen när jag bär ryggsäck.
För om jag inte kan bära någon ryggsäck kan jag inte he mig ut på äventyr. Utan möjlighet att bära ryggsäck försvinner en mkt stor del av mig, den delen som vill fjällvandra, upptäcka hur små vi männskor egentligen är, där finns den lilla bohemen i mig som vill vara obunden, färdig att åka vars det nu innebär. Men jag är här nu. Skinnskatteberg. Jag måste stanna kvar här till i mars iallafall.

Exjobbet stundar.. Tror mig kanske ha hittat ett spår. Gick en sommarkurs om bränning - Fire Management - som var otroligt intressant och givande. Eventuellt kanske jag gör ett med läraren på den kursen. Det skulle då kanske kunna vara tex hyggesbränning som markberedning. Vilket vore intressant.

Nåväl. Var det allt kanske för tillfället?

Yep.

Galet men utan tuppar eller hönor..


Jag hittade en sida där man kan chatta med folk. Man är totalt anonym från bägge hållen och man vet verkligen inte vars den där personen man chattar med sitter nånstans..

Nyss talade jag med en rysk tjej som bodde i Springfield (?) i Usa. Hon var där för att hennes pappa hade fått jobb där. Sjukt galet!! Gillar man inte den man pratar med avbryter man och börjar en ny conversation på 4 sekunder (=

Jävligt bra träning för engelskan och för att ta människor (= Sen kan man nog bli bra lurad åxå. Men jag vill ju bara surra lite sådär avslappnat med folk som vill surra med mig. Får man en vän ifrån det är det ju bara roligt (=

Kait hette hon, lade just till mig på Facebook. Hon hade 700 vänner!! Dra åt helvette! =P


-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Klämmer väl in skolan åxå då..

Första dagen på nyutbildningen "Infrastrukturer för ett hållbart skogslandskap"

Gick finemang. Lite udda att bara hipphappphäpp göra en oresentation om sig själv på engelska.. Bläää!!!

Så oroa dig inte för mig, jag verkar ju ha kommit igång med bloggandet juh (=

Simma lugnt!

Katten som gett nackspärren ett ansikte. *spontant*

Hösten i Umeå var en bra tid.

Jag fick goda vänner som jag hoppas jag får återse inom en överskådig framtid.

Jag lärde mig att kurser är inte alltid så roliga som man kan tro men att vissa kurser kan vara precis så hemska som man trodde från början. I vissa kurser har de en rimlig tro och tanke på en elevs prestation medans andra kräver långt mer än vad jag kan ge. Mer än vad jag trodde en elev kunde prestera.. De där Jägmästarstudenterna lär sig vettiga sker under sina långa fem år och jag kom att gilla dem faktiskt.

Då jag börjar en kurs imorgon som heter "" så var jag tvungen att flytta ned till Skinnskatteberg igen. Något som känns både bra och dåligt. Det dåliga är att jag har många kompisar utanför skolan där i Umeå. Folk jag inte träffat på ett tag och folk som jag gärna hade träffat igen. Men även folk som jag gärna aldrig träffar igen. Ever. Skurt tex.

Flytten hit är ett steg i en riktning som jag måste gå för att få blir klar någon gång med min utbildning.

Ibland är det "Herregud!! Jag är inne på sista året!!" medans andra dagar kan jag mer känna "Jösses, det saknas ju ett helt läsår i poäng till min examen. I telefonkatalogen får jag heta "Mellan två jobb" när andra heter "Skogsmästare" eller "Världens jättebästa jobb". Tro hopp och helvete. Upp som en sol och ned som en blåva all the time..

4 Juni ska klassen samlas för avslutning, var är jag då i min utbildning? i Mitt liv? I Sverige? Många frågor, inga svar.

Av alla jag känner i Umeå kommer två starkt lysande stjärnor att vara dem som gjort intryck på mig och bosatt sig i mitt hjärta. En järv och en liten björn. Hmm, make that två små björnar ;D

Kursen som ska börja är eg en kurs jag inte vet mkt om, jag har bara hört den ska vara bra. Jag trodde därför att lärarna var vettiga men då de valde att tidigarelägga kursstarten en vecka så börjar jag tro annat. Trist när folk "sviker" den bild man fått av dem.

Hmm..

Nä nu är det att gå och lägga sig snart..

Förra natten sov jag här på Magasinet (magget) vid skolan i Skinnskatteberg, natten innan den sov jag 66 mil norrut.. Flytten gick rätt smidigt, jag hade där en etta med pentry så det var inte så mkt som var där, men det blev två fulla bilar :O!!

Far åkte upp lite tidigare än Mor och Bror, vi trödde in allt som skullle hit så vi slapp packa om allt i Örnsköldsvik. Vi kom iväg runt 16:30. Jag körde 66 mil igår (= Det är kul att köra bil. Det var lite kymigt - halvotrevligt - ibland men det gick bra och runt kl 23 var vi här. Rummet var snorkallt nå jävulskt. Elementet var som ohedd på (inte vridit på), ett fönster var som halvostängt å en ventil var öppen.. Det märkte vi först på morgonen.
Far min som är frusen av sig frös så han inte kunde sova, han klädde på sig långkalsonger, byxor, tröja och jacka och vi bytte säng och jag som inte är känd för att vara frusen av mig tyckte att det var som småkallt i den där sängen han försökt sova i. Han sov iaf från 04:30 - 10. Klockan 13 ungefär for han och han kom hem runt kl 20, då hade han lämnat tillbaka kallsängen till Bror också.

Hmm. Det är med försiktigt hoppfulla tankar som Träsleven nu måste - pip å tut - signa ut!

Simma Lugnt!

Jag stänger dörren bakom mig, tar ett par lätta steg nedför brokvisten.
Jag ser mig omkring. De vintervita vyerna får min hjärna att producera lyckoämnen.
Tar ett djupt andetag och känner den kalla friska luften fylla mina lungor.
Den friska luften ger mig kraft att tänka klart.
Andas ut och kondensen blir till ett litet moln. Ett lyckligt fritt litet moln.
Knarret under skorna ger näring till min själ och ger mig goda minnen.
Det är nu först jag lever, det är här jag vill vara.

I en discokula speglas en människa,
alla små speglar ger sin del,
vissa mer eller mindre verkliga än den andra.
Alla brister och fördelar synas i fogen ur många små vinklar,
de undersöks, vägs och blandas ihop.
Ur denna process kommer verkligheten fram
och där står mycket riktigt en människa
- i speglingen av en discokula.

"En vecka offline?, det kommer inte att göra nån skilnad på den här bloggen direkt" tänker du. Nej, det gör det nog inte heller. Men utanför bloggen. I den sk verkligheten kommer det dock att märkas. Färre kramar och ett minskat te-intag bla.

Jag får hälsa på en poolare igen vilket känns bra.
Kanske ger mig på ett telefonköp åxå. Vi får se.

Göteborg den här helgen, "innanför" göteborg under veckan och kanske Linköping nästa helg. Vi får se hur det far som..

Nä nu ska jag fortsätta packa.

Klockan 20:58 går tåget och kommer fram runt 10:52 imorgon.

Adios Amöbas!

//Träsleven

ʎɐqǝ uo pɹɐoqʎǝʞ ɐ ʎnq ı ǝɯıʇ ʇsɐן ǝɥʇ sı sıɥʇ