Berättelsen om Prins Lage
Det var en gång en liten prinspojke. Det här var på den tiden när prinsar var vanliga. Den här prinsen levde sitt liv lyckligt med sin pappa Kungen och mamma Drottningen. Prinsen hade ett lättsamt liv, inte i lyx men heller ej i fattigdom. De bodde i Lilla Landet Lagom. Där hette kungen påpassligt nog Lage XL.
Kung Lage var en omtyckt regent som valde att vända andra kinden till. Han ville inte gärna stöta sig med befolkningen utan gillade att vara lite ”du” med sina undersåtar. Men det fanns tillfällen då Lage XL påminde sin befolkning om han var kung i landet t.ex. när han höll på förlora i diskussioner med oliktänkande eller när han var på puben, hade slut på pengar och ville ha mer öl.
Prinspojken hette även han Lage. Han skulle bli den nya regenten; Kung Lage XXL.
Så det Lilla Landet Lagom var ett fint litet land där folk mådde bra och barnen var glada, folket var lyckligt, fåglarna kvittrade ljuvliga toner, molnen var lite extra fluffiga och korna åt och bajsade som aldrig förr. Lilla Landet lagom var sannerligen ett paradis.
Åren gick och plötsligt var Prinspojken Lage en ung charmerande prins med svällande muskler och välsansad mustasch. Det började bli dags för Prins Lage att finna sig en prinsessa.
En mörk regnig natt när folket låg och sov kom en hemsk varelse in i Lilla Landet Lagom. Den hade färdats långt och bakom sig lämnade den enbart missnöje och misär. På sin väg genom länder fick den olika namn och ett av dem var Lågkonjunktur.
Tokskallarna i landet började be till någon Gudrun i himlen. De visste inte vem den där Gudrun var. Det var någon som kände någon som kände någon, som hört av någon som inte kände någon alls men hade lyssnat över axeln på någon som sade att när de var små hade en jättestressad fantasilös pappa som var tvungen att bädda ner barnen så han fick titta på en fotbollsmatch i fred berättat en godnattsaga om någon Gudrun för dem. Någonting om någon Gudrun och den helige Anders på den högra sidan.
Hur som helst så var folk chockade, barnen grät, fåglarna höll näbben och korna visste inte om de skulle äta eller bajsa. Det var ju inte en jäkel som visste vad fanken Lågkonjunktur var. Vad betydde det? Hur skulle det gå med Lilla Landet Lagom?
Folk blev arbetslösa trots att nästan allihop var bönder. Den sluge statsekonomen Torgny som alltid varit missnöjd med Kung Lages styre såg nu sin chans och försnillade pengar så konungen fick två val: Antingen skulle hela landet gå i konkurs och konungen skulle hållas ansvarig för folkets lidande eller så skulle konungen, drottningen och prinsen gå i landsflykt och Torgny skulle med sina försnillade pengar styra upp landet igen.
Kung Lage valde efter noga omtanke att gå i landsflykt. De packade ihop sina grejer i en kärra och lämnade sitt land.
Kung Torgny fick dock vad han förtjänade. Hans statsekonom gjorde revolt, satte kung Torgny i fängelse. Sen tog näste regent - Kung Äggskalle med pepparkornsögonen - tog över Lilla Landet Lagom och körde ned det i botten. Det blev ett land där de rika blev rikare och de fattiga blev fattigare.
Kung Äggskalle med pepparkornsögonen tyckte det blev så dyrt med alla krossade glas på sitt stora slott så han genomförde till slut en massa skattesänkningar för att de vanliga människorna skulle få det bättre, men det var för sent. Klyftan var för stor mellan de rika och de fattiga.
Kung Lage, drottningen och Prinsen virrade genom länderna på jakt efter sin plats på jorden. Kungen fick en sjukdom och gick bort inom kort, drottningen blev knäpp och rakade bort sitt hår i en frisörsalong, hon blev knäpp och gick bort även hon.
Prins Lages liv förändrades totalt, men har var trots allt en prins. Han påbörjade sitt sökande efter en prinsessa. Dagarna blev till veckor. Veckorna blev till månader som blev till år.
Så hittade slutligen Prins Lage sin Prinsessa. Livet som Prins Lage var åter lyckligt och solen lyste lite extra på de lyckliga tu.
Då när dagen för bröllopet kom så sken solen ännu lite mer, barnen var glada, folket var lyckligt, fåglarna kvittrade ljuvliga toner, molnen var lite extra fluffiga och korna åt och bajsade som aldrig förr.
Men de hann aldrig gifta sig. En religiös fanatiker släckte prinsessans livslåga, prinsen försökte desperat bringa henne åter till livet men alla försök var resultatslösa.
Prinsen blev förskräckt och tillslut helt knäpp, han flyttade upp i ett torn i ett slott där han försökte locka till sig prinsessor genom att snurra på spinnrockar, äta förgiftade äpplen och sova länge. Men även dessa försök var resultatslösa.
Utanför tornet levde landet han nu bodde i upp igen och precis som i hans barndoms dagar mådde folket bra och barnen var glada, folket var lyckligt, fåglarna kvittrade ljuvliga toner, molnen var lite extra fluffiga och korna åt och bajsade som aldrig förr.
Men hur glada de än var hjälpte det inte prinsen, han var så deprimerad.
Prins Lage dog efter en överdos av förgiftade äpplen i sitt torn; ensam, gammal och bitter på livet.
Åh, vilken finfin saga. Undrar bara: hur kunde landet vara så lyckligt om korna bajsade så kopiöst? Det blir ju massa metan, och växthuseffekten har väl inte gjort ngn gladare? ;)
Haha, var det det enda du reagerade över? =P Men som du kanske hört förut så är det så att "Ängen är åkerns moder".. Kor äter näringsrikt gräs, bajsar ut och dyngan blir till gödsel som höjer produktiviteten på åkern.. (= Duger det som svar? (=
Haha, ja, det var my biggest concern =P Och som bonddotter får jag väl acceptera din förklaring.