Buuus

Jag stänger dörren bakom mig, tar ett par lätta steg nedför brokvisten.
Jag ser mig omkring och tar ett djupt andetag, den kalla friska luften fylla mina lungor.

De vintervita vyerna får min hjärna att producera lyckoämnen.
Den friska luften ger mig kraft att tänka klart.

Jag andas ut och kondensen blir till ett litet moln. Ett lyckligt fritt litet moln,
ett sånt som bara kan existera när det är kallt ute.
Knarret under skorna ger näring till min själ och ger mig goda minnen.

Det är nu först jag lever, det är här jag vill vara.

Ja, det är en repris.