du jag å den/det
Du kom en dag, en aftonkväll i skönaste februari.
Ditt sällskap kändes till en början ovant, men det uppskattades.
Försiktigt trevande händer, sedan allt intensivare..
Du fick mig fast i ditt grepp..
Där var vi plötsligt, du och jag i min soffa med armarna runt om varandra,
Där var jag - Anders - och där var du - Ensamheten -.
Jag skrev ditt namn i snön, som ett försök att bli av med dig. ”När ditt namn töar bort försvinner du ur mina tankar, när ditt namn töar bort finns du inte mer, då finns du inte med mig mer” tänkte jag.
Försvann du gjorde.
Hittade en ny kompis som hette Sällskap.
Sällskap träffade dock Bilkrock en pannkaksdag i sköna april.
Bilkrock ledde mig till sin kompis Isolering.
Sällskap gjorde ej sällskap med mig mer.
Månaderna gick då det plötsligt knackade på dörren.
Där stod du igen. En kompis hade du med dig också.